Perfekt, nu vet pappa att jag bantar. Nu kommer han proppa i mig en massa onyttigheter. Och det har han gjort hela dagen. Fast jag har lyckats att inte äta mat, kan knappt tro de. Jag som är det största matvraket ever. Livet kanske är påväg uppåt. Håller på att måla om rummet nu, rosa och vitt. Jag skippar kitty på väggen, jag målar dit ett hjärta istället. På tal om hjärtan. Mitt hjärta hoppade ur bröstet idag när jag skulle köpa väggspackel. Jag cyklade ganska lugnt, försökte att inte tänka. Och när jag började närma mig ser jag en lång kille med mellanblondt hår, en gråbeige jacka, mörka jeans och jävligt stora fötter. Det finns bara en person som ser ut så, och det är Oliver. Han skulle typ handla med sin morsa eller något liknande. Jag borde ha cyklat förbi honom, men istället cyklade jag runt hela parkeringen för att komma till butiken. Jag fick panik helt enkelt. Och jag skakade i en timme. Han skulle ju inte vara där. AH!! Döda mig.